Hanslick – om musik och lite dans

Min erfaring med Nord-Amerikanske orkestre er at de holder et meget høyt teknisk nivå samtidig som de spiller ditto ujevnt. Selv en storhet som New York-filharmonien har dårlige dager, og på slike dager har de ikke mye å fare med. Hvis jeg skal peke ut nok en tendens hos disse orkestrene er det at de spiller musikalsk tilbakeholdent. Tolkningene er nøkterne heller enn at de presenterer et sjansespill. Montreals Symfoniorkester representerer noe annet. (more…)

Hur klingar barocken egentligen? Många skulle säkert börja med att säga att stråkinstrumenten inte ljuder lika starkt som de moderna stålsträngade instrumenten. Ännu tydligare är nog klangfärgen. Det låter smalare på något sätt. Tonen är mera omedelbar samtidigt som den är mera sårbar. (more…)

Dorothea Röschmann har massor på hjärtat och det borde varit en fröjd att höra henne. Emellertid sitter jag här och undrar om jag verkligen hörde henne på operan där hon i kväll haft romansafton tillsammans med Malcolm Martineau. De inledde med Schumanns Frauenliebe und Leben.

Han var helt passiv och tillbakadragen i sitt spel. (more…)

En medelmåttigt spelad Sibeliussymfoni får den finske kompositören att höras ut som en romantiker. Det var alls inget medelmåttigt över Jukka-Pekka Sarastes tolkning av mästarens första symfoni i afton. Mer och mer framstår Sibelius som en modernist i mina öron. Det är slående hur han kastar sig från ett infall till ett annat, från en fras till nästa, eller från en gest till en figur av en helt annan art. Ändå, (more…)

23/3 Oslo Konserthus
Dame Kiri Te Kanawa, Jonathan Popp
Verk av Mozart, Strauss, (Canteloube, Gustavino, Ginastera och Puccini)

Jag är mycket glad för att Dame Kiri Te Kanawa kom till Oslo som en del av prestigetunga Konserthusserien. På sitt allra bästa klarar hon av att viska fram natten. Hon visar hur alla ljus, alla blommor, alla färger blir bortförda, och hur bäckens silver och katedralens glimrande koppartak fördoftar. Jag talar förstås om Strauss-sången Die Nacht. (more…)

20/3: Olavshallen i Trondheim
Stavanger Symfoniorkester, Steven Sloane (dir.), Kirill Gerstein (piano)
Verk av Martin, Sjostakovitj och Sibelius

Jag har hört alltför lite av Stavanger Symfoniorkester, något jag menar ännu starkare efter fredagens konsert i Trondheim. Jag ska låta bli att säga något förnuftigt om hur de spelade Frank Martins Symphonie Concertante, pour grand orchestre, då själva musiken framstår som ett mysterium för mig. Sjostakovitj’ andra pianokonsert därimot, med Kirill Gerstein på pianopallen, var en riktigt fest, något som dock framför allt var solistens förtjänst. (more…)

Eivind Gullberg Jensen har hatt stor suksess i utlandet. Først nå debuterte han med Oslofilharmonien, og du verden for en debut. Etter at Eivind Gullberg Jensen hadde avsluttet sine studier i fiolin og musikkvitenskap i Trondheim forsvant han til utlandet. I utlendighet har han blitt utnevnt til sjefdirigent for NDR i Hannover, han debuterer neste sesong med Berlinfilharmonien, og han har dirigert orkestre som London Philharmonic, Orchestre National (more…)

Aftonens lilla text kommer från Bryssel där Leon Fleisher har gett pianoafton. Fleisher är ett intressant fenomen på flera sätt – kanske lite för många. Som ung gjorde han en kometkarriär som mer eller mindre förutbestämde honom till att bli en legend. Lite anade han att legendstatusen (more…)