Morten Lindberg och hans vänner får visst köpa klippkort på transatlantiska flyg. 2L/Lindberg Lyd har åter blivit nominerade för två stycken Grammy. Båda dessa är i klassen Best Surround Album. Det är härligt att vara färdig med mitt avhandlingsarbete så att jag kan ta itu med att lyssna på mera musik, och det är alltid en glädje att höra klarheten, rikedomen och kreativiteten i hur 2L/Lindberg Lyd behandlar sina inspelningar.
Klippkort
December 3rd, 2009En sann välsignelse
November 30th, 2009
Tidningen The Independent har kallat Nederlands Dans Theater I för en Lamborghini, och liknelsen är slående. NDT är ett av världens främsta kompanier för modern dans, och man kan undra när vi sist såg en föreställning i Norge på den nivån som de presterade. Read the rest of this entry »
De minsta understämmorna
November 28th, 2009Vet inte hur smart det var att tro att jag skulle kunna slappna av med lite opera kvällen före min disputation. Är inte i stånd till att skriva något förnuftigt om La fanciulla del west på Den Norske Opera og Ballett i Oslo. Vad jag dock kan säga är något om akustiken i huset. Read the rest of this entry »
Katalog i förspillda möjligheter
November 15th, 2009
Dorothea Röschmann har massor på hjärtat och det borde varit en fröjd att höra henne. Emellertid sitter jag här och undrar om jag verkligen hörde henne på operan där hon i kväll haft romansafton tillsammans med Malcolm Martineau. De inledde med Schumanns Frauenliebe und Leben.
Han var helt passiv och tillbakadragen i sitt spel. Read the rest of this entry »
Musikvetenskap i rörelse
November 2nd, 2009
Alexander Refsum Jensenius har destillerat den kunskap han vunnit genom sitt doktorsgradsarbete, och resultatet heter Musikk og bevegelse. Ett av mina egna hjärtebarn i musikforskningen är att komma bort från den märkliga föreställningen vi har om Verket som det ultimata uttrycket för musiken och det enda dokument genom vilket vi kan studera musiken. Vilken lekman som helst vet att det här är en märklig uppfattning. Read the rest of this entry »
Imponerande dans till musikalisk svada
October 19th, 2009
Tänk dig Yann Tiersens musik till Amelie-filmen, men all charm är bortskalad. Det finns inte kvar några referenser till cabaret-musik. Borta är den drivande känslan som finns i hans repetitioner. Allt som finns kvar är klangen av Tiersens i utgångspunkten mycket enkla musik, och resultatet är en meningslös klanglig bakgrund. Eller: tänk dig att någon försökte sjunga till något som liknar en minimalistisk komposition av Steve Reich, och tänk dig att han försökte låta som Leonard Cohen, men tänk dig också att sångaren saknar djupet och musikaliteten i Cohens röst, och tänk dig att kompositionen helt saknar den intrikata elegansen i variationerna till Reich. Read the rest of this entry »
Härlig operahumor
October 10th, 2009
Det borde verkligen inte finnas kvar biljetter till Don Pasquale på Den Norske Opera og Ballett. Föreställningen har allt. Framför allt är detta musikteater när det är som bäst. Scenografin kunde förtjäna en artikel för sig själv. Under ouvertyren ser vi en spräcklig blå-grå tablå som täcker stora delar av scenen. Efter ouvertyren blir den upplyst, och det visar sig att den alls inte är platt men bakom en transparent duk döljer sig Don Pasquales bostad. Read the rest of this entry »
Rekommendation
October 8th, 2009
Såg Norsk Barokkorkesters uppsättning av Acis och Galatea i afton. Skriver om den i Morgenbladet nästa fredag. Vill ändå här komma med en stark uppmaning till alla om att ni kommer er upp ur soffan på lördag eller söndag och ser den. Underbar! Mer info på: http://www.nbo.no/konserter.html
Energisk Giselle
October 4th, 2009
Det är härligt att se hur baletten i den nya operabyggnaden verkar som en stor och dynamisk ensemble. Kvaliteten har en jämnhet som opera-delen är långt ifrån. Oavsett de dansar gammalt eller nytt så blir det bra. Giselle var stark på alla plan. I mina ögon har Maiko Nishino stundtals varit ganska ointressant. Hon har demonstrerat en mycket stark teknik men det har lämnat mig oberörd. Prestation har gått före uttryck. Som Giselle gör hon en imponerande oskyldig och överentusiastisk roll, Read the rest of this entry »
Frustrationer och minst en vits
October 2nd, 2009
Det är svårt att sätta ord på min frustration över Poppeas Kröning på operan i Oslo utan att använda ett alltför respektlöst språk. Den musikaliska ledelsen var synnerligen medelmåttig. Monteverdis musik är oerhört rik. Operan är en av de riktigt stora i historien även om den inte fått den självklara platsen på parnasset som de stora romantiska operorna eller L’Orfeo. Alessandro de Marchi skapar en vacker klangvärld som låter tidsenlig, men det är alltför platt och karaktäriseringarna är svaga. Man kan säga det samma Read the rest of this entry »
