Konsten är flyktig, sägs det, men jag är sannerligen inte säker. Härom kvällen började jag nästan gråta över att i minnet återuppleva klangerna av en Pagliacci som de involverade förlorade kontrollen över. Det var på ett bra sätt, alltså, det att de förlorade kontrollen. I själva operan spelas en kontrapunktisk dialog upp mellan fiktion och verklighet, mellan historia och nutid, mellan teater och realitet. Poänget är att jag är övertygad om att det inte är mina tankar runt föreställningen men faktiskt ett levande minne av klangen som framkallade gråten. Alltså, ett ytterligare poäng är att stor konst (beklagar floskeln) inte alls är flyktig. Den fortsätter att leva. Continue reading »
Sep 062010
Aug 262010
I afton öppnade inomhussäsongen för allvar i Den Norske Opera og Ballett, och det hela var underbart. Paul Currans regi är visserligen helt traditionell. Egentligen tycker jag att det är svårt att kritisera sådan regi – och jag säger medvetet ”sådan” för det vi såg här har vi sett otaliga gånger. Det här är ett klassiskt sceniskt skådespel som inte skall vränga själen eller utröna människans hopplösa position i ett universum som är på väg att kollapsa där det heller inte finns varken någon Gud eller mening med livet. Ändå älskade jag den här föreställningen. Continue reading »
Aug 212010
Var på öppningen av Oslo Kammermusikkfestival i afton, och den konserten kan man säga mycket om. Jag ska dock låta min trut förbliva sluten och istället tipsa om att Il Complesso Barocco med Alan Curtis och Ann Hallenberg var knallbra. De har en helt egen konsert på söndag kväll (28/8) och det finns fortfarande biljetter. Du som läser den här bloggen vet hur värdefulla de sällsynta upplevelserna är. 270 kronor är som hittat för vad jag tror att vi kommer att få uppleva.
För övrigt måste jag göra lite hämningslös reklam för helt andra saker. Huvudanledningen till att jag inte skrivit så mycket på bloggen i år är att jag har varit i Kanada för att ta en pilatesutbildning, och nu arbetar jag som pilates- och tangolärare. Jag och min vidunderliga danspartner tycker att vi är otroligt inspirerande lärare och vi tycker att hela världen skall gå kurs för oss, så klicka dig in på http://www.tangotango.no och låt dig bli biten av vår entusiasm och dansen.
Jun 182010
Skulle jag skrivit en av de där böckerna med en titel som Tusen saker att vara tacksam för, då skulle jag tacka för mycken musik, och inte minst skulle jag bedyra min tacksamhet för all möjlighet vi har att ta del av historien genom inspelningar. Den politiska historien och den så kallade realhistorien kan vi endast få åtkomst till genom skriftliga dokument och återberättanden. Med musiken är det annorlunda. Continue reading »
Feb 062010
Min erfaring med Nord-Amerikanske orkestre er at de holder et meget høyt teknisk nivå samtidig som de spiller ditto ujevnt. Selv en storhet som New York-filharmonien har dårlige dager, og på slike dager har de ikke mye å fare med. Hvis jeg skal peke ut nok en tendens hos disse orkestrene er det at de spiller musikalsk tilbakeholdent. Tolkningene er nøkterne heller enn at de presenterer et sjansespill. Montreals Symfoniorkester representerer noe annet. Continue reading »
Jan 292010
Sist jag såg Enleveringen från Seraljen fick jag bevittna avskurna bröstvårtor, sånger rakt in i rollfigurernas fittor (ursäkta språket, men det harmonierar med föreställningens art), läderremmar och allsköns andra medel som försökte provocera publiken. Det lyckades, men inte när jag såg föreställningen på Festspelen i Bergen 2007. Några år tidigare, 2004, när föreställningen hade sin urpremiär på Berlins Komische Oper, då utlöste den ett ramaskrik. Continue reading »
Jan 252010
Hur klingar barocken egentligen? Många skulle säkert börja med att säga att stråkinstrumenten inte ljuder lika starkt som de moderna stålsträngade instrumenten. Ännu tydligare är nog klangfärgen. Det låter smalare på något sätt. Tonen är mera omedelbar samtidigt som den är mera sårbar. Continue reading »
Jan 192010
Jag skrev nyligen med stor entusiasm om en produktion av La Traviata på DVD. Denna var en del av en box med tre Verdi-produktioner (jag räknar med att de är tillgängliga som enskilda utgivningar). Jag hoppades innerligt att det skulle fortsätta i samma höga klass när jag kom till nästa, nämligen Macbeth. Continue reading »
Jan 152010
Jag skrev häromdagen begeistrat om första akten från en La Traviata-DVD. De resterande akterna fortsatte med högt tempo. Jag måste säga att för mig var den här produktionen som att se Verdis verk med nya ögon. Continue reading »
Jan 122010
För oss som är svaga för fina underkläder är detta en utmärkt produktion. Violetta sjunger stora delar av första akt i negligé och kroppen är inte helt oäven. Emellertid skall det långt mera till för att göra La Traviata spännande. Jag förstår operans historiska värde som den första med ett helt realistiskt vardagligt tema, som lyfter upp mattorna och skrapar upp skiten som de fisförnäma inte ville se. Jag förstår bara inte vad storyn skall ha att säga oss idag. Continue reading »
