Vad ska egentligen till för att göra Carmen aktuell idag? Jag talar om rollfiguren – inte om operan. Denna uttjatade rollfigur blir för mig bara en kliché. Hon är den inkarnerade sensualiteten, hon är friheten som inte kan fångas, hon är objektet som alla män begär, och hon är känslans fria vilja. Sagt med andra ord är hon en bild på den ego-tripp av självförverkligande som varje såväl kvinna och man verkar rida på idag. Read the rest of this entry »
Michaela – igen och igen
April 22nd, 2009Happy new ears!
April 21st, 2009John Cages Musicircus på Deichmanske bibliotek 27/4
Mandag ettermiddag forvandles hovedsalen i Deichmanske Bibliotek til et stort instrument. Det er en gruppe studenter fra Norges Musikkhøgskole som har spesialkomponert musikk i John Cagesk ånd for å gjennomføre et såkalt Musicircus! Avantgardemesterens idé fra 1967 var “å sammenføre, under ett tak, så mange musikalske grupper og solister som praktisk mulig under de gitte forutsetningene. Det burde til enhver tid være mange mennesker som utøver noe samtidig.” Read the rest of this entry »
Söker magi
April 16th, 2009
Anne Sofie von Otter har varit lite av en ikon för mig. Oavsett hon har presterat bra eller makalösa tolkningar har jag hävdat att allt varit i den sistnämnda kategorin. Nu är det emellertid hög tid till att revidera det beteendet hos mig. Hennes Bach-platta är nämligen en stor besvikelse. Read the rest of this entry »
Inte om Riefling
April 13th, 2009
Skivornas små programböcker har sina egna små genrer. Ofta får vi lov att läsa om uppdragsgivare, om var kompositören bodde när han skrev verken, om vem som var på urframförandet, vilka som spelade, om vilka lärare kompositören gick för, och mycket mera. Människan som kompositören är definieras från yttre faktorer, Read the rest of this entry »
Förälskad
April 3rd, 2009Bellini: I Capuleti e i Montecchi
Netrebko, Garanča, Calleja, Bracci, Gleadow, Luisi (dir.), Wiener Symphoniker, Wiener Singakademie
Deutsche Grammophon
Jag vet inte vad jag skall säga den här gången. Jag är förälskad i såväl Anna Netrebko som i Vincenzo Bellini – och även mycket förtjust i Elina Garanča och Joseph Calleja. Egentligen är det ganska märkligt hur librettisten Felice Romani amputerat Shakespeares kärlekssaga. Å andra sidan Read the rest of this entry »
Svunna tider
March 31st, 2009
Skivbolaget Chandos fyller 30 år – hurra och grattis! – och de firar sig själva med en rad nyutgivningar. Bl.a. finns nu Det Norske Kammerorkesters inspelning av Mozarts Sinfonia Concertante och Konserten för två pianon och orkester tillgängliga i ny dräkt. Inspelningen kunde Read the rest of this entry »
Lust att skriva om dig själv?
March 26th, 2009Blindebukk
March 25th, 2009På fredag kl. 19.30 hoppas jag så många som möjligt rattar in radion till NRK P2. I programmet Blindebukk är vi tre deltagare som lyssnar till fyra olika inspelningar av ett och samma verk. Utan att vi vet vilka som spelar skall vi kora en vinnare. Tycker programkonceptet är lysnade, och just detta programmet är nog det bästa av de tre programmen jag varit med i. Mina med- eller mottävlande är Mari Giske och Torun Kirby Torbo som båda är kunniga och intressanta barocknördar som kan artikulera sin kunskap på ett inbjudande sätt.
Tja…
March 23rd, 200923/3 Oslo Konserthus
Dame Kiri Te Kanawa, Jonathan Popp
Verk av Mozart, Strauss, (Canteloube, Gustavino, Ginastera och Puccini)
Jag är mycket glad för att Dame Kiri Te Kanawa kom till Oslo som en del av prestigetunga Konserthusserien. På sitt allra bästa klarar hon av att viska fram natten. Hon visar hur alla ljus, alla blommor, alla färger blir bortförda, och hur bäckens silver och katedralens glimrande koppartak fördoftar. Jag talar förstås om Strauss-sången Die Nacht. Read the rest of this entry »
En tredje norsk nationalorkester?
March 22nd, 200920/3: Olavshallen i Trondheim
Stavanger Symfoniorkester, Steven Sloane (dir.), Kirill Gerstein (piano)
Verk av Martin, Sjostakovitj och Sibelius
Jag har hört alltför lite av Stavanger Symfoniorkester, något jag menar ännu starkare efter fredagens konsert i Trondheim. Jag ska låta bli att säga något förnuftigt om hur de spelade Frank Martins Symphonie Concertante, pour grand orchestre, då själva musiken framstår som ett mysterium för mig. Sjostakovitj’ andra pianokonsert därimot, med Kirill Gerstein på pianopallen, var en riktigt fest, något som dock framför allt var solistens förtjänst. Read the rest of this entry »
